Jag läser på Presskontakt.se om ”Sparka igång läsningen!” ett läsprojekt i Huddinge kommun.

Projektet som är ett samarbete mellan Huddinge huvudbibliotek, Huddinge kommuns Kultur- och fritidsförvaltning och Huddinge IF,  ska öka intresset för läsning hos unga fotbollsspelande killar.10-åriga killar som spelar fotboll i Huddinge IF samlas tillsammans med sina pappor för att prata om olika böcker. En av böckerna man ska prata om är Zlatanboken och på torsdag den 24 maj kommer David Lagercrantz, som skrivit boken, att besöka Huddinge bibliotek. Varje deltagare får en egen bokpåse som knyter an till de ämnen som diskuteras under träffarna.

En mycket bra idé, tycker jag och hoppas den slår väl ut. Det skulle vara roligt att få lite mer information från andra bibliotek som samarbetar med idrottsföreningar!

Svenska Barnboksinstitutet har tillgängliggjort tidskriften Barnboken på nätet. – Från aktuellt nr tillbaka till 2005.

- ett litet tips bara: LitteraturMagazinet Barn

Anne Bamford avslutade sin föreläsning på Halmstadkonferensen med: ”Key factors that can make your work successfull”

Dessa gäller biblioteket i allmänhet, men är fullt applicerbara på barnverksamheten:

 (Med mina kommentarer)

1. Aktivt partnerskap och samarbete - arbeta nära tillsammans med andra människor
   Detta har väl barnbibliotekarier gjort i ”alla tider”. Var det inte barnbibliotekarier som var först och också bäst på att nätverka? Hur är det idag? Har samarbetet ökat eller minskat? Har vi många partners inne i biblioteket eller är vi ute på uppsökande verksamhet ”där barnen och ungdomarna är”? Det skulle vara roligt med några fräscha exempel på båda delarna!
   
2. Flexibla organisatoriska principer – fastna inte i rutiner, var snabbfotad
   Jag tror att de flesta barnbibliotekarier är flexibla och kan släppa gamla rutiner – eller?
3. Erbjud tillgång till allt
   Det gör vi väl idag? Eller är det någon som har några restriktioner? Eller ska man kanske fråga vad som menas med ”allt”?
   Det är kanske snarare så att alla barn och ungdomar vet inte om vad vi erbjuder?
4. Arbeta med kontinuerlig professionell utveckling – nätverka, utbyt erfarenheter
   En uppgift för läns-/regionbiblioteken att främja, men det är också en chefs ansvar att pusha och coacha sina anställda. Men framför allt ett egenansvar! Ensam är aldrig stark i detta sammanhang! Det finns alltid andra som har något att ge!
5. Ha strategier för utvärdering och reflektion
   Ibland tror jag att reflektion är något som måste schemaläggas. Rullar allting på, kan det verka som om vi gjort rätt. Faran är att det vi gör blir rutin och rätt som det är står vi där och undrar hur det som gick så bra plötsligt inte funkar längre.
6. Var lokal, nära människor
   När det gäller vuxna är program med lokal anknytning – t.ex. om gamla hus eller amatörfilmer från 40- 50-talen mycket populära. Någon lokal kändis kan också dra folk. Hur är det på barnsidan? Finns det lokala personligheter som barn eller ungdomar ser upp till? På vårt bibliotek jobbar vi en del med lokala sagor och sägner. En historia om en liten lokal drake som bodde på en namngiven plats eller om trollet med trekantiga öron i Hagshult – sådana historier kan man göra mycket med.
7. Ha belägg för vad du gör, samla bevis, evidens
   Följ barnbiblioteks- och skolforskning, läs uppsatser!
8. Var aktiva när det gäller skapande, utställningar, föreställningar
   Jag vet att barnbibliotekarier ordnar mycket utställningar, många som bygger på barns egen kreativitet. Efterlyser ändå inspirerande exempel!
   
9. Se till att människor är bekväma med konstens uttryck/språk
   Barnperspektivet!
10. Ta risker, testa saker – be disruptive
    Yes!!!

I allt som gäller folkbibliotek kan man lägga ett barnperspektiv. Under den nu pågående Halmstadkonferensen, 19-20/4, har vi tittat på föreläsningarna med barnglasögonen på.
Den första föreläsaren var Anne Bamford från Storbritannien. I hennes föreläsning fanns mycket om läsande och bibliotek som egentligen rörde barn. T.ex. Hur ser vi på läsandet? Hon ifrågasatte starkt att läsningen har gått ner. Vad är egentligen läsning idag? Ungdomar läser på datorer, de läser ljud, bilder, foton m.m. Hur ändrar detta vår syn på läsning och lässtimulering? Det här är verkligen en utmaning och en fråga att jobba vidare med. Kan man t.ex. koppla ihop ett nytt sätt att läsa på med verksamhet inom Skapande skola?
Ann avslutade med att ge oss tio budord för en bättre biblioteksverksamhet. Det tionde budordet var ”take a risk”,så ta en risk och läs vårt nästa blogginlägg där vi berättar mer.

Lo och Maria

Mellan den 27-29 mars gjorde vi,  27 stycken glada biblioteksarbetare  från Halland, en studieresa till bibliotek i och i närheten av Oslo.  Min ingång till dessa bibliotek var att försöka fånga upp trender och tendenser på barnfronten och jag kommer att berätta om dem i ett par blogginlägg den närmaste tiden.

Det första bibliotek vi besökte var Holmlia,  som ligger i ett invandrartätt område där det talas 24 olika språk och där 31,3 % av befolkningen är mellan 0-19 år.

Här var foluset på aktiviteter och ”tilbud” för barn och unga. Man arbetar mycket aktivt mot rasism, fördomar, diskriminering och intolerans och har en stor samling böcker om desa ämnen, mest skönlitteratur. Ett motto är ” Den du kjonner – frykter du ikke”.

Det projekt som jag framför allt frastnade för här var  nyeLESEFRØ som handlade om samarbete mellan bibliotek och förskolor.  Fundamentet i projektet var att boksamlingar placerdes på  förskolorna och skulle förmedlas och anvädas där av förskolepersonalen och för  föräldrarna till hemlån. Biblioteket  stöttade förskolepersonalen med fortbildning och träffar och dialogen med förskolepersonalen var mycket viktig.

En annan viktig sak var att böckerna skulle placeras på läsavänliga ställen i barnhöjd så att barnen lätt skulle få tag på dem. 

 Viktigast av allt var nog ändå alla aktiviteter kring läsningen och här har vi nog en del nytt att hämta! Många av barnen var inte vana vid att umgås med böcker och därför försökte man få böcker och läsning att bli en naturlig del av vardagen, barnen uppmuntrades att läsa vid matbordet, på toaletten, i snön, på tur – ja, överallt!

Det lades stor vikt vid böcker på olika  modersmål och ett överraskande resultat av att det fanns böcker på många olika språk, var att barnen lånade hem böcker   på en massa olika språk. Det var ett sätt att synliggöra att det är lika bra och lika viktigt med alla språk och har varit en stor resurs i projektet.

Projektet innehåller också en mängd fasta arrangemang; Bokfest på förskolan, Skolstartsfest på biblioteket, Bokcaféer och familjeträffar för att nämna några. Föräldrarns och familjernas deltagande och delaktighet i dessa arrangemang är en grundförutsättning.

Typiskt nog så var jag så upptagen av att skriva och lyssna att det blev få foton tagna på just detta bibliotek! Ni får nöja er med sn gammal goding på norska som stod i en hylla med kärlekslitteratur!

Maria Ehde Andersson

Många nostalgiker har väl pratat om hur barndomens bibliotek luktade, om lukten av böcker, doften av bibliotek. Men i framtiden kanske inte doftminnena blir lika ljuvliga.

 En och annan doftande bok  har väl funnits tidigare, men nu lanserades en hel serie doftande böcker på bokmässan i Bologna, skriver SvD. Dofterna kommer fram när man gnider på pappret. Förutom blomdoft kommer även en del obehagliga kroppsutdunstningar att ingå i böckerna.

Fler och fler bibliotek köper i-pads till barnavdelningarna. Paddorna är ju platta och smidiga, helt annat än en dator. Men det finns en del saker att tänka på. Mikael Engström har gjort en bra sammanställning i bloggen Mediesprånget.

Jag är lite nyfiken på hur ni tänker angående paddorna och då inte bara hur man handskas med dem utan tanken bakom. Kan man använda paddorna i vårt lässtimulerande arbete och hur i så fall? Är det någon som har något bra exempel?

Barnperspektiv i omstruktureringar?

De flesta kommuner har antagit eller anser sig följa Barnkonventionen. Men erfarenheten säger att när det kommer till praktik, håller det inte hela vägen.

Just nu pågår en stor omstrukturering av biblioteksfilialerna i Stockholm. Man stänger tre av biblioteken eftersom besök och utlån har minskat. Biblioteket i Akalla är ett av biblioteken som kommer att stängas. Enligt Nyheter P4 Radio Stockholm   har Stockholms stad kommit fram till att om biblioteket ska vara finnas kvar bör det komma upp i minst 30 besök i timmen och cirka 20 000 besök per år.
Akalla bibliotek har 20 000 lån per år, men får ändå inte vara kvar. Akalla är en stadsdel i västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen tillhör stadsdelsområdet Rinkeby-Kista och hade år 2009 8144 invånare, varav 66,9 % med utländsk bakgrund.

Solnedgång i Akalla?

Vi vet inte hur många barn som bor i detta område, men med stor sannolikhet är den andelen ganska hög. Nu är dessa barn hänvisade till Husby och Kista Galleria. Hur påverkar detta barnens tillgång till bibliotek? Barn har små möjligheter att själva ta sig till andra platser. Närhet är alltid bra ur allas synvinkel, men speciellt för barn.

 

 

Ryggraden i Stockholms kulturliv

Nya tunnelbanebibliotek planeras vid Gullmarsplan och Liljeholmen. Biblioteken är ryggraden i Stockholmarnas kulturliv,säger Madeleine Sjöstedt, kulturborgarråd (FP). Det låter stort. Men vi funderar på var barnens bästa kommer in i denna omstrukturering. Barns läsning, att tillgodogöra sig ett språk, att utveckla sitt språk, spelar också en stor roll i Stockholmarnas framtida kulturliv.

/Lo och Maria

Efter alltför lång bloggtorka kör vi igång BUSAbloggen igen!

Vi ska göra Busabloggen ännu busigare!

Vill du vara med och busa? Vill du skriva eller tipsa? Hör av dig!

/Lo och Maria